|
STAMMANDE BARN: FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID STAMNING HOS BARNVad forskarna vet om stamningens orsaker och uppkomst kanske vi vet. Då vet vi att forskarna inte vet så mycket. Vissa poängterar hjärnans tillkortakommande. Vad de egentligen menar är inte helt lätt att förstå, andra menar att orsaken till stamning är ARV, INLÄRNINGSFEL och SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. En teori är att barnet ärver en viss känslighet som sedan uttrycks i ett stamningsbeteende. Förmodligen är det en samverkan av de tre faktorerna som är orsaken. Mer kan du läsa i boken ”Är stamning något att haka upp sig på?” Du kan beställa den på wwwstamning.online. FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID STAMNING ELLER UPPHAKNINGAR HOS BARN ANVÄND ETT NEDSAKTAT TALTEMPO Exempelvis vid sagoläsning eller då och då i spontantalet under dagen. NATURLIG ÖGONKONTAKT När barnet stammar eller gör omtagningar, låt barnet säga färdigt orden utan att Du fyller i och har kvar din naturliga ögonkontakt. ENKLA KORTA MENINGAR ”Prata enkelt”. Försök att undvika alltför krångliga meningar och svåra ord i samtal med ditt barn. VÄNTA IN DITT BARN Försök att vara tyst med ditt barn då och då, t ex när ni leker, lägger pussel, spelar spel. Låt barnet själv få bryta tystnaden med egna initiativ. FRÅGA MINDRE Låt barnet mest få tala på eget initiativ. Om du t ex berättar något du varit med om under dagen först, är det troligt att barnet ”hakar på” vad du säger och själv väljer att berätta något om sin egen dag. Ex: Du säger: ”Idag fick vi tårta på jobbet, eftersom Maria fyllde år”. Barnet kanske ”hakar på” och säger ”Och vet du pappa vad vi gjorde på dagis i dag?” och så är samtalet igång. FÖRBÄTTRAD TURTAGNING ”Först pratar jag – sen pratar du”. Öva/förbättra lyssnandet för alla som är med i samtalet, t ex vid middagsbordet. Viktigt är att låta alla komma till tals i samtalet! FÖLJA BARNET I SAMTALET Lyssna aktivt på barnet. Reflektera kring/spegla det barnet säger. Samtalet förs då framåt för barnet. Barnet märker att du lyssnar och är intresserad av vad du har att säga, och barnet får då ytterligare lust att berätta. Om du inte har tid att lyssna/prata just då så säg det. Ge barnet möjlighet att berätta senare när Du har tid. PAUSERA MELLAN DINA OCH BARNETS YTTRANDEN Försök att inte ha så bråttom så du svarar ditt barn. Prova exempelvis att räkna till tre innan du svarar på en fråga som ditt barn ställer. På så sätt kan du föregå med gott exempel i att ge sig själv tid. MEDVETNA OMTAGNINGAR Prova eventuellt att själv göra några mjuka, lätta omtagningar av t ex ett enstavigt ord i början av en mening. T ex ”Nu-nu är maten klar!” eller ”Kan-kan du komma nu?”. Barnet kan så upptäcka att även mamma och pappa kan ta om ord ibland. REFLEKTERA ÖVER ”LIVSTEMPOT” Hur stressade är vi i familjen? Vad signalerar det till barnet? Källa: Logopedmottagning Stockholmregionen.
ÄR DET STAMMANDE BARNET FAMILJENS SYMTOMBÄRARE?Det är ju så att ett barn inte väljer sina föräldrar och den miljö som det växer upp i. Är du osäker eller har ambitionen att kartlägga ditt barns situation kan du göra det genom nedanstående arbetsuppgift. Du får gärna skicka in resultaten till mig för eventuell anonym publicering i Nyhetsbrev eller på www.stamning.online. I boken ”Är stamning något att haka upp sig på?” kan du läsa mer. Hemsidan vänder sig till logopeder och övriga intresserade. LOGOPED-Forum har på kort tid vuxit till ett av de större biblioteken i ämnet Stamning hos barn.
EN LITEN HEMUPPGIFT FÖR FÖRÄLDER/FÖRÄLDRAR NÄR BARN STAMMARAv Lennart Larsson
I När stammar barnet MEST – när MINST? A Lättare och jobbigare perioder. Förändras stamningen i samband med
|
