|
SKILSMÄSSA SOM TERAPI? Logopederna torgför nog inte skilsmässa som terapi, men rykten säger att det teoretiskt kan vara ända upp till 50 procent av de stammande barnens föräldrar som har knepiga familjerelationer. NYHETSBREV NR 31 - 2014-09-14 skrev jag: ”Agneta behandlades med framgång - tror jag, annars återkommer jag. Försvårande omständigheter kan vara att det genomfördes en flytt med åtföljande byte av skola. Kanske också av att de levde i en miljö där barnen uppfostrades bestämt ”hela tiden”. Vad föräldrarnas pågående skilsmässa påverkar det hela återstår att se". Ett år senare kan vi konstatera att hon blivit helt stamningsfri. Är det inte fantastiskt, det går att bli stamningsfri. De små rester till stamning som då var pyttesmå är nu borta. I dag tycker jag mig se att hon är mindre med pappan än med mamman. Den pågående skilsmässan tycks ha gjort henne till en vinnare. Man kan anta att det var hon som var ”familjens offer”, en familjerelation där klimatet mellan makarna inte var bra. Du kan läsa mer om det: Ett stammande barn, familjens symtombärare? Gå in på: stamning.online: Är du osäker om vad ditt barn tycker kan du läsa logoped Lennart Larssons utfrågning riktad till föräldrar med stammande barn. ”En liten hemuppgift för förälder/föräldrar när barn stammar”. - stamning.online/nyhetsbrev37. Här har du hela frågeställningen om när stammar barnet MEST – när MINST? - Lättare och jobbigare perioder. Blanketten är milt formulerad, kanske för att inte stöta sig med de hjälpsökande. Jag tror att inget hindrar dig att skriva till punkter på det du vill ha svar på. Blanketten kan tydliggöra det stammande barnets bild av sig själv i familjen. När min bok ”Är stamning något att haka upp sig på?” kom ut fick jag blandade känslor från Lennart. Boken var bra, men han tyckte inte om att jag gjorde anspelning på föräldraskuld, och menade att motsatsen var hans enda väg till förtroligt samtal med föräldrarna. Han kunde höra orden: ”om inte det och det så hade han kanske aldrig börjat stamma.” Lennart uttrycker tydligt sig kunna hantera detta i sin kontakt med föräldrarna. Framtoningen mot föräldrarna kunde vara på ett sätt att han missade en del problematik som föräldrar vill dölja. Stockholms Stamningsförening har ofta kommit i kontakt med stammande vuxna som vittnat om att det är fadern som har ett auktoritärt beteende. Detta beteende har av den stammande oftast inte upplevts som någonting positivt. Familjen mår inte bra, inte heller barnen, Ibland utvecklas symptom hos någon av familjemedlemmarna, ett av barnen mår inte bra. Familjen förstår inte, hen förstår inte heller varför hon inte är som de. Här utveckas en konflikt mellan verklighet och vad som sker. Det undermedvetna påverkar mer än vad som kan anas. Vinsten vid skilsmässa för parterna ligger i att förändring sker, även för barnet. Barnen har plötsligt två hem att vistas i, dessutom ökar valmöjligheten, makarnas slitningar kan avta och få distans. Positivt är att situation i vissa fall kan utvecklas till ett särboförhållande. Symptombärare har under tidens gång skapats. Inget konstigt, vi erkänner det inte, men fenomenet finns och funnits i alla tider, ett bra exempel är judarnas utsatthet som har pågått sedan Jesu födelse. DET ÄR BARA JAG I HELA VÄRLDEN SOM VET VAD STAMNING ÄR, möjligen en till - är det du? Ta väl hand om dig. Stockholm 2014-10-15 Stig Lindh PS ©Stig Lindh
|
