|
StigLind©Talsteg FORSKARE KAN HA HITTAT GEN SOM ORSAKAR STAMNINGIdag brukar man regelmässigt tala om att stamning har neurobiologiska orsaker. Forskning har tidigare bl.a. påvisat att en mutation i en viss gen, Gnptab, kan kopplas till stamning. Ett amerikanskt forskarlag har nu genom experiment på möss visat att samma mutation utlöser ett beteende som liknar stamning. Mutationen får möss att göra längre pauser i sina läten än möss som inte har mutationen. Texten är citerad från Språktidningen, se http://spraktidningen.se/blogg/forskare-kan-ha-hittat-gen-som-orsakar-stamning (Texten finns en bit ned på sidan.) Universitetslektor Per Alm på Institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet kommenterar studien i Sveriges Radio, se nedan eller följande länk: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6412238.
EN MUTATION I EN GEN KAN VARA ORSAKEN TILL STAMNING Forskare kan nu genom experiment på möss visa att samma mutation utlöser ett beteende som liknar stamning. Studien är publicerad i tidskriften Current Biology. Att stamning har neurobiologiska orsaker är något som forskarvärlden i dag ställer sig bakom. Länge troddes stamning vara ett resultat av nervositet. Forskning har dock visat att stamning kan gå i arv. Sedan tidigare har en mutation i en gen kopplats till stamning. Ett amerikanskt forskarlag anser att denna gen, som kallas Gnptab, har liknande funktioner även hos möss. Mutationen får möss att göra längre pauser i sina läten än möss som inte har mutationen. Möss har ett komplicerat system av högfrekventa läten. Ungar ger bland annat ifrån sig ljud om de separeras från mamman, om de möter andra möss och om de upplever smärta. Forskarna tog fram en algoritm för att kunna analysera pauser i mössens läten. Möss som hade mutationen gjorde inte bara längre pauser. De upprepade dessutom samma läten i större utsträckning. Därefter tillämpades samma algoritm på människor. Personer som stammade visade upp samma mönster som hos möss med en mutation i Gnptab. Även om forskarna tror sig ha hittat den gen som har en nyckelroll vid stamning är alla frågor långt ifrån besvarade. Nästa steg är att kartlägga exakt vilken koppling genen har till människans talförmåga. Först därefter kan de nya rönen hjälpa till att lösa stamningens gåta. Anders/Spraktidningen
STAMNINGSGEN FRÅN MÄNNISKOR FÖRÄNDRAR HUR MÖSS PIPER Mössens sätt att pipa påverkades när amerikanska forskare tog en avvikande gen som vissa stammare har, och återskapade den hos mössen. Fem procent av stammare har en avvikande gen men är, förutom stamningen, helt opåverkade av den. För att titta närmare på hur den här genen är kopplad till stamning återskapade amerikanska forskare avvikelsen hos möss. Väldigt små möss ger vanligtvis ifrån sig ultraljud i korta regelbundna pip. Men mössen med stamningsgenen fick i stället färre och längre pauser mellan sina pip. – Det här är första gången som man har en djurmodell av stamning. Det gör att man kan titta närmare på de genetiska faktorerna, säger Per Alm, lektor vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Han står inte bakom studien men forskar inom stamning. 50 till 60 procent av risken att börja stamma utgörs av generna enligt Per Alm, men på vilket sätt generna leder till stamning är dock fortfarande oklart. – Det är hundratusenkronors-frågan, eller mer. Om man ska spekulera kanske generna påverkar andra funktioner i kroppen som i sin tur leder till stamning. Debatten om det är gener eller psykologi som spelar störst roll hos stammare har pågått under lång tid. Enligt Per Alm pekar forskningen i dag mot arvsanlagen som den största orsaken till stamning, och att psykologin kommer in senare. – Tittar man på förskolebarn som stammar är de inte mer blyga eller nervösa än andra. Det verkar som att talängslan kommer senare på grund av stamningen. Trots genernas roll vill han understryka att genomslaget för stamningsgenerna är svag. – Det är inte så att stammare nödvändigtvis får stammande barn. /Daniel Nord/SverigesRadio Referens: Terra D. Barnes et al. "A Mutation Associated with Stuttering Alters Mouse Pup Ultrasonic Vocalizations" DOI: 10.1016/j.cub.2016.02.068. KOMMMENTARER av Lars G Burman. Stamning Innovativt Talstegs forskare: - stammande individer Hittar man samma mutation som i mössen eller en annan mutation i denna gen, men bara hos gruppen stammande? Jag har samlat på mig lite material om gener, kan vara många fler inblandade, kanske vissa är gemensamma för dyslexi, som också är släktdrag, ex kungafamiljen. Något vi kan återkomma till. Lars G Burman, Leg.läk, Docent. StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg. Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information. DE SEX TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”StutterFree Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror. STAMNINGSBOKEN Unik hård pärm är slut på förlaget och kommer aldrig mer, men den som har sinne för något unikt kan få köpa ett av mina tre personliga exemplar. Pris 3.500 kr. HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande. NYHETSGRANSKNING NR 65 kommer ut 01 juni är den sista för säsongen. Ha det bra! Stockholm 2016-05-15 MVH © Stig Lind |
