StigLind^©Talsteg

Stamningsföreningarna i Sverige och utomlands har en stor funktion att fylla. De stammande sugs upp i verksamheten i meningsfull aktivitet och med kompisar. Mest fantastiskt kan vara att man ser och tar till sig att man inte är ensam om problemet. Upplevelsen att känna att man duger som man är, är säkert tillfredsställande. Vissa nöjer sig inte med detta utan önskar en förändring och börjar deltagga i terapier med resultat ett stamningsfritt tal. Känslan av att kunna tala utan att stamma och vad det kan få för konsekvenser beskrivs på ett relevant sätt nedan av Tim Fell The British Stammering Association |BSA 2016/02/29.

STAMMA ELLER INTE STAMMA?  

Talterapi och avslappningstekniker har gjort att jag kan kontrollera min stamning. Folk tror att jag är flytande.

Ibland anklagas jag för att vara en bluff, men det tar jag som en komplimang.

Frågan är om jag är lojal mot mina vänner i Stamningsföreningen? De tycker att jag skall stamma fritt och vara stolt över det?

Faktum är, jag tyckte inte någonsin om att stamma. Jag är mer tillfreds ju mer flytande jag talar.

Man råder mig att stamma fritt. Men säg det till mamman av en treåring som just har börjat stamma, eller någon som stammar så allvarlig att det tar några minuter att säga en kort mening.

I och med att stammande stammar olika mycket kan inte ”one-size-fits-all” universell ”rådgivning” passa alla.

Stamningsdebatten verkar handla om två motsatta sidor:

För det första, de som tror att samhället ska se på stamning som ett vanligt, men annorlunda sätt att tala på, som en del av alla olikheterna i vårt mänskliga liv. Genom att ändra samhällets inställning till stamning sägs det att människor som stammar kommer att bli mer trygga (och därmed mer flytande), eftersom de har ingen anledning att känna sig spända, ängslig och skamsna.

För det andra, de som tror att stamning är ett talfel som måste övervinnas eller åtminstone förbättras med hjälp av de många former av hjälp som finns. Eller för att uttrycka det i akademiska termer, den sociala modellen mot den medicinska modellen.

Det är lätt att tycka om den sociala modellen. Det är på något sätt mysigt och lugnande. Den kräver ingen ansträngning från den som stammar, han lägger ansvaret helt och hållet på samhället och ber dem skärpa sig.

Den medicinska modellen med tal och avslappningsterapier gillar jag, men jag är den första att erkänna att dessa insatser inte fungerar för alla. Och det är därför som jag tror att den sociala modellen också är viktigt. Jag är rädd för att människor som stamma förväntar sig alltför mycket av ett samhälle som konfronteras av en grupp med problem och funktionshinder. Ja, samhället bör uppskatta mångfald.

Jag tycker att vi som stammar också har ett ansvar genom att söka och få all den hjälp som finns för att mildra svårigheterna? Det är en två-vägs sak. BSA stöder acceptans, behandling, medvetenhet och ger råd till människor som stammar och deras familjer akut, ibland söks hjälpen av desperata människor. BSA arbetar outtröttligt för att förändra samhällets inställning till stamning. Ironiskt för mig, naturligtvis.

Ska jag börja stamma igen?

____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING _____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg. Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK. ____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN: STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING E F T E R  T E R A P I STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”StutterFree Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det.

Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror. _____________________________________________________________

STAMNINGSBOKEN

Åter kan du köpa Stamningsboken men som books-on-demand. Du får den med mjuk pärm. Förlaget Vulkan har den ännu inte prissatt men räkna med ett budgetpris. Den kommer förmodligen att kosta 2-3 hundralappar för 547 sidor.

Unik hård pärm är slut på förlaget och kommer aldrig mer, men den som har sinne för något unikt kan få köpa ett av mina tre personliga exemplar. Pris 3.500 kr.

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

NYHETSGRANSKNING NR 66 utkommer 15 september.

Ha det bra!

Stockholm 2016-06-01

MVH Stig Lind, författare, stamningsskribent.

© Stig Lind