- StigLind^©Talsteg

ALLMÄNT OM FORSKNING

För forskning krävs ekonomiska resurser, till forskarens lön, ibland till en eller flera medarbetare och kanske lokaler, apparatur mm. Oftast har forskaren en tjänst vid en universitetsinstitution, där han har en arbetsplats, men också måste undervisa. Därför behövs pengar till egen tid för forskning och helst lön till medarbetare. Forskningsanslag utdelas av statliga Vetenskapsrådet men även av stiftelser som får pengar genom donationer, både från företag, förmögna familjer men även via insamling av pengar från enskilda personer, patienter och anhöriga. De största beloppen går till de stora folksjukdomarna, t ex cancer, en liten del till hörsel- och talproblem.  Forskarnas resultat redovisas (publiceras) i form artiklar i vetenskapliga tidskrifter och ingår ofta som delar av en doktorsavhandling.

PUBMED En amerikansk databas, som innehåller de flesta viktiga vetenskapliga artiklar inom biomedicin publicerade på engelska sedan 1965, närmare 5 miljoner st. Artiklarna innehåller totalt 26 miljoner referenser till andra artiklar, ofta publicerade på andra språk, men med en sammanfattning på engelska (t ex svenska Läkartidningen). Vem som helst kan genom att ”Googla” på Pubmed och klicka på PubMed – NCBI – National Institues of Health söka bland alla artiklarna via den sökruta som då kommer upp. Man kan söka på vilka ord som helst (sjukdomar, termer, läkemedel, terapier, forskares namn, adress, årtal o s v och kombinationer av dessa) och får då upp listor på artiklar där nr 1 är den nyaste. Ofta blir dessa listor långa, varför man måste avgränsa sig genom att lägga till fler sökord, d v s kräva att även dessa nämns i artiklarna. Ett kompletterande sätt att få ett överblickbart antal är att sist lägga till ordet review (= översiktartikel), där författarna valt ut de viktigaste rapporterna och sammanfattat dessa, för att ge läsaren dagsläget på ett forskningsområde. Man klickar på en artikel i taget och får då alltid upp sammanfattningen (Abstract), men ibland hela artikeln gratis. Om inte, kan man köpa artikeln separat via kreditkort, eller få den gratis via sin arbetsgivare, t ex landsting, högskolor, universitet eller företag, som betalar prenumerationer för sina anställda. Man kan printa ut en Abstract genom att trycka på ”pil upp” (nere till VÄ) samt p. För att printa ut hel artikel väljer man först formatet PDF. Man kan också maila en Abstract, till sig själv (eller till en annan adress) och från sin egen mail sända Abstract vidare till önskat antal adresser, personer som man tror kan vara intresserade av informationen. Genom att pröva sig fram lär man sig att hitta vad som finns utforskat och publicerat om det man är intresserad av.

HUR MYCKET FORSKNING PUBLICERAS DET OM STAMNING? En sökning i Pubmed på enbart stuttering ger 4142 artiklar (mot 3,7 milj om cancer) varav 115 i år, ca 3/vecka. Antalet reviews är f n 359 varav 7 st 2016, nästan 1/månad. Under stuttering review finns i dag nr 2, Stuttering: Clinical and research update, av Perez och Stoeckler, en 6-sidig sammanfattning för allmänläkare från juni 2016, säkert läsvärd för den som inte följer forskningen noga.

Stuttering treatment ger 1953 träffar, 922 st om man lägger till adults och 692 om man lägger till children. Stuttering children ger 1415, ...causes 1045, ...brain 496, ...heredity 232, ... anxiety 228, ...gene 102 artiklar, o s v.

Stuttering Sweden (patienter och/eller författare från Sverige ingår) ger bara 19 artiklar. Den senaste, en jämförelse av attityder till stammande inom och mellan länder av författarna St Louis (!) m fl, är från 2016. Per Alm Uppsala har publicerat 7 artiklar, den senaste från 2014. Sverige är alltså ett litet land inom denna forskning med 19 av totalt 4142 publikationer eller 4,6 promille. Vi måste alltså söka forskningsdata om stamning från hela världen.

Lars G Burman, leg. läk, docent.

VEM ÄR LARS G BURMAN?

Jag är granne till Stig Lindh, som gjort mig intresserad av stamning senaste året. Jag är född 1941, skrev en doktorsavhandling om bakterier (deras genetik och biokemi vid uppkomst av antibiotikaresistens) 1971 och har gästforskat om detta i USA, 1971-72 och 1982-83. Jag har i Sverige haft en högre befattning (laborator, finns inte i dag) vid Statens Bakteriologiska Lab, som sedan blev Smittskyddsinstitutet och i dag ingår i Folkhälsomyndigheten. Jag har ganska stor vana vid sökningar i Pubmed inom flera medicinska områden och publicerade i våras en artikel i Läkartidningen om senaste nytt inom allergiforskningen.

Allergi var sällsynt för 100 år sedan när vi hade nästan 99 % jordbrukshushåll, men i dag när dessa sjunkit till 1 % har halva befolkningen i västvärlden fått allergier. En molekyl (kallad lipid A) från colibakterien, som finns i tarmen och avföringen både hos kreatur och människa, skyddade oss troligen från allergier. I dagens rena livsmiljö med föga kontakt med lantbruk samt WC, engångsblöjor, coli-kontrollerat dricksvatten, tvätt- och diskmaskin samt dammsugare, har vi för lite kontakt med lipid A. Den är en härdig molekyl, tål både torka och kokning och finns i allt damm runt oss och kreatur (ladugårdar etc). Vi andas in den utan att märka det, men i dag är halten lipid A i vår miljö för låg för att effektivt kunna motverka allergi. Men molekylen kan kanske snart bli ett allergiförebyggande läkemedel, som inhaleras som dagens astmamedel.

Jag avslutar med en ny artikel, just nu nr 4, om man söker på stuttering i Pubmed.

Effect of aerobic exercises on stuttering av Khan m fl i Pakistans Journal of Med Science juli-aug 2016. En pilotstudie av A, 10 stammande 7-14 år, B 10 stammande 15-28 år och C en kontrollgrupp, 10 stammande 7-28 år. Alla var stammande och fick sedvanlig stamningsterapi. Grupp A och B tränade dessutom med springband och testcykel. Stamningen förbättrades hos alla men signifikant bättre hos grupp A och B än hos grupp C. Tänkvärt, men måste förstås upprepas i en större studie. Fysisk aktivitet bättrar hjärnans inlärningsförmåga, som så mycket annat. Kanske även stamning? Men frågan kvarstår naturligtvis om stamningsförbättringen blir bestående?

STIGS KOMMENTAR

Jag tycker att det är viktigt med forskning om stamning, dessutom är jag tacksam över det samarbete som jag fått med Lars Burman, hans kompetens kompletterar min egen. Jag tror att vi över tid kan tillföra något till de som stammar.

I Nyhetsgranskning nr 52 skrev jag följande:

”ALL VÄRLDENS FORSKNING OM STAMNING Innovativt Talsteg© Stig Lind presenterar den allra senaste forskningen i världen om stamning på barn och vuxna. Besök min hemsida så förstår du: stamning.online under rubriken: NY FORSKNING > Publikationer under 2015.

Nobelpris om det vill sig!

Amerikanska Hälsovårdsmyndigheten har lagt upp en databas som omfattar de 75 % bästa medicinska forskningstidskrifterna och går tillbaka till 1960-talet. Tack vare president Bill Clinton har denna databas gjorts gratis tillgänglig för hela världen. 

Databasen öppnar dörren till forskningens "finrum" (t ex alla artiklar som lett till Nobelpris inom biomedicin finns där!) 

Databasen omfattar nu 24 miljoner artiklar och är alltså öppen för dig genom min hemsida stamning.online.”

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING

_____________________________________________________________

StigLind^©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

Manual/Instruktion: Använd inte tekniker efter inlärning och skrota den helt efter en tid, vilket innebär att det är fördel med många tekniker. Om du av någon anledning tar till en av dina ”oanvändbara tekniker” i en talsituation är det helt OK.

____________________________________________________________                                                                                                                                                            

StigLind^©Talsteg – Ju flera moderna tekniker du har i din verktygslåda, ju bättre kan du hantera din stamning. Jag anser att en modern teknik är ett komplement till annan behandling. Klassiska tekniker bör däremot undvikas. Läs gärna mina Nyhetsbrev för mer information.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING  ----  E F T E R  T E R A P I  ----  STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Du kan också hoppa över flera steg om du använder dig av tekniker av typen: ”Stutter Free Speech”. Av namnet framgår att det handlar om en typ av ”stamningsfritt tal”. En fördel med det är att man i talögonblicket manipulerar talet utan att den tilltalade märker det. Logoped Åke Byström, som förestår TALAkademin säger: ”Bra är att träna och praktisera med ett litet steg i taget, när du hållit på i fyra år kan du förmodligen vara nöjd.” Vad han exakt menar vet jag inte, men han vill nog lyfta fram att det tar längre tid än vad man tror.

_____________________________________________________________

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag. Målet är i alla fall svindlande.

Ha det bra!

Stockholm 2016-10-01

Stig Lind, författare, stamningsskribent

© Stig Lind