MÅL:

Litteraturen om genetik av stamning granskas med särskild hänvisning till den historiska utvecklingen av psykosociala förklaringar som ledde fram till aktuell biologisk forskning av genidentifiering.

SAMMANFATTNING:

En successiv progression har gjorts från början av råa metoder för att räkna procentandelar av stamning probander som har släktingar som stammar till nya studier som använder hela genom DNA som samlats in från varje deltagare. Trots bristerna i vissa tidiga studier har forskare byggt upp en avsevärd mängd uppgifter som visar en stor närvaro av familjär stamning. Detta uppmuntrade mer raffinerad forskning i form av tvillingstudier. Jämförelsepriser bland tvillingar var tillräckligt hög för att ge ytterligare stöd till den genetiska perspektiv stamning. Mer sofistikerade aggregering studier och segregation analyser följs, producerar uppgifter som matchade erkänt genetiska modeller, som ger den slutliga "gå vidare" att utgå från beteendet / statistisk genetik i området för biologiska genetik. Nya kopplings- och associationsstudier har börjat avslöja bidra gener till sjukdomen.

SLUTSATS:

Inga slutgiltiga slutsatser har gjorts när det gäller vilken överföring modell, kromosomer, gener, eller sex faktorer är inblandade i uttrycket av stamning i befolkningen i stort. Framtida forskning och kliniska implikationer diskuteras.