- StigLind©Talsteg

TALTEKNIKER - Del 2

Tekniken Passiv Luftflödesteknik är en gammal teknik som Dr Schwartz fått namna. Han har praktiserat den i decennier i Amerika, lärt ut den till hundratal logopeder vilket innebär tusentals stammare världen över har försökt bota sin stamning med tekniken. Några har lyckats med bedriften och prisar tekniken. Men för att få en rättvis bild av hur effektiv den är borde Dr Svartz presentera en procentsiffra på dess effektivitet.

I väntan på denna presentation får jag konstatera att den är en gammal teknik av den typ vi i P-club, Stockholms Stamningsförening tog avstånd från redan på 50-talet. Svårigheten med tekniker av denna typ var att det var svår att överföra från behandlingsrummet ut till reella talsituationer.

Hans Institut Hollins menar dock att de har utvecklat tekniken under åren. Jag kan märka inslag av Stromstateknik i den.

Tekniken kan möjligen passa personer som visar mindre mängd känslor, speciellt aggressioner. För många handlar det trots allt om ett starkt kontrollerat tal med medföljande personlighetsändring.

Tekniken har överlevt i decennier i USA av den anledningen att det är den tekniken som erbjuds och de stammande eleverna sagt sig inte känner till något annat.

Dr Swartz är känd över hela världen. Han har skrivit böcker om stamning, Andra författare har skrivit om honom. Hans Institut Hollins Communications Research Institut (HCRI) - ett av USAs minst sex intensivterapier. De marknadsför Hollins Fluency Program. Under 30 års tid har programmet utvecklats vid Hollins University, Virginia.

Inklistrat från <https://stamning.n.nu/nyhetsbrev-nr-61>

Enkäter till före detta elever som svarat på frågan: Vad har HCRI betytt för ditt liv? 91 % blev gladare och nöjdare 80 % fick ett bättre socialt liv 79 % har förbättrat sina karriärmöjligheter 67 % ökade sina inkomster.

Det man kan beundra hos honom är att han har verkligen försökt hjälpa stammande på alla sätt genom sitt institut, men det kanske handlar mest om deras fantastiska engagemang och omhändertagande. Deltagarna uppmanas att ansluta sig till Hollins facebook-grupper för att delta i diskussioner och träffa kurskamrater för övningar på flytande tal. Enligt HCRI har du institutet som partner livet ut.

Inklistrat från <https://stamning.n.nu/nyhetsbrev-nr-61>

/Stig Lind

Stämbandsteknik - Passive Airflow Technique av Dr Schwartz - US

1) Bromsa första stavelsen, (2) avge en mycket liten, passiv luftflöde som skulle glida ur munnen innan du talar för att öppna stämbanden.

Tänd ett ljus och placera den framför barnets mun. Barnet måste andas in och lugnt låta en del av luftflödet från hans läppar, så att ljuset flimrar bara lite. Då måste han börja tala, mjukt och långsamt. ---

Luftflödet är en del av en flytteknik som förhindrar laryngospasm och medföljande stamningsreflex. Denna teknik gör att du kan öppna och slappna av stämbanden innan du talar. På detta sätt förhindras stamning utan att bota den. Det är inte en mirakelkur och måste förvärvas och utövas. Tanken är att genom att bemästra tillvägagångssättet steg för steg kommer den stammande successivt lära sig att tillämpa den även när han utsätts för stressituationer. 

Korrekt tillämpning av tekniken förhindrar stamning men också sekundärt beteende såsom onaturliga rörelser av huvudet, armar, etc. 

De tre komponenterna i Passiv luftflödesteknik 

1. Passivt luftflöde 

Det första steget är att aktivera luftflödet. Den stammande lär sig att släppa ut en liten, passiv luftström från sin mun, nästan som en suck omedelbart innan han talar. Detta syftar till att öppna stämbanden före tal. 

Luftflödet från läpparna måste vara extremt passivt, och inte skjutas på eller påtvingas. Luften ska "driva" och flöde från munnen. Därav namnet luftflödesteknik. Det är inte en luftström; Det bör "avdunsta" från munnen. 

Observera att Passiv Airflow Technique inte är en andningsterapi. Det är stämbands terapi. Naturligtvis måste man andas in för att producera ett luftflöde. Men se till att inte andas in alltför djupt.

2. Bromsa den första stavelsen 

Det är nödvändigt att bromsa den första stavelsen i det första ordet i en mening. Om det första ordet har flera stavelser, åtminstone de två första bör sägas i långsammare takt. Syftet är att minska spänningen på stämbanden. En högt tempo ökar spänningen på stämbanden och ökar risken för laryngospasm. 

Om det första ordet har endast en stavelse, rekommenderar Professor Schwartz att du förlänger den med en "mental komma" (tankelucka?) efter ordet; med resten av meningen nästan följande som en eftertanke. Säg den första stavelsen som om det är den enda stavelse som måste sägas. 

Om den första stavelsen i en mening är långsammare, kommer den att bromsa hela meningen och minska spänningen i stämbanden. 

Kom ihåg: när du är i meningen och dina stämband vibrerar (dvs. phonate), avbryt inte fonationen - fortsätt prata. Laryngospasmen uppstår inte om stämbanden är i vibration, men den kan uppstå när man måste initiera ljud efter fonation som har stoppats. 

Stammande tenderar att tala för fort. Detta snabba tal är delvis orsaken och delvis ett resultat av deras problem. Många stammande vill få säga sitt så snabbt som möjligt. De menar att ju tidigare det är ute, desto mindre chans till en blockering. I själva verket händer raka motsatsen: ju snabbare du talar, desto högre spänning på stämbanden. Den stammande måste lära sig att sakta ner sitt tal. LÄGRE - men inte för LÅNGSAMT. 

Denna "nedsaktade av första stavelserna är ett tillvägagångssätt som liknar långsamt tal, ett "tillvägagångssätt välkända inom t.ex.. Brittiska stamningscirklar. 

3. "avsikt att vila" 

Luftflödesmetoden är en del i att distrahera talarens uppmärksamhet bort från det fruktade ordet. Det är således också en distraktionsteknik för att avleda uppmärksamheten från den fruktade ordet. Hjärnan får ett nytt meddelande som signalerar "vila" eller "koppla av". På detta sätt hindras hjärnan från "tänka på spänning" när ordet sägs. Stämbanden förblir öppen och det fruktade ordet kan sägas stamningsfritt. Detta är den psykologiska aspekten av luftflödeskomponenten - den svåraste komponenten - effektivt när stammaren lider av svår ordrädsla. 

Avsikten att vila är ett trick som kan läras in. Din mun och svalg kommer alltid att fungera i enlighet med din avsikt; och om du har för avsikt att flöda, vila och bromsa de första stavelserna kommer dina stämband inte ihop sig. 

Öva avsikten, vila genom att sitta i en bekväm stol och slappna av hela din kropp och själ när du tillåter luften att flöda passivt från munnen. 

Så låt oss kombinera dessa tre komponenter enligt följande: Du andas in (men inte alltför djupt). Låt sedan en liten luftström passerar genom dina läppar när du tänker vila", slappna av din kropp och själ så mycket som möjligt. Vid tal, bromsa den första stavelsen (s). Detta förfarande kan åskådliggöras på följande sätt: 

[Flow] "När åker du? [Flow] Inte idag. [Flow] På torsdag när semestern börjar. [Flow] Jag ska gå med tåg." 

Vid tal som detta kommer det att kräva övning innan det låter naturligt för lyssnaren. Det måste också se naturligt - inte stirra som en robot! Använd en spegel för att övervaka din hållning; rör dina händer, huvud och ögon fritt och naturligt. Ta del av hur andra använder kroppsspråket när de talar och imitera det. 

När du använder airflowing, i verkliga livet ges intrycket av att det är en kontrollerad talare som tänker innan han talar - inte en impulsiv person, men avslappnad och självsäker. 

_____________________________________________________________

INNOVATIV STAMNINGS INTERNATIONELLA KUNSKAPSBANK OM STAMNING

HJÄLP TILL MED ATT SÖKA REDA PÅ RELEVANT FORSKNING. Det du hittar publicerar och katalogiserar jag.

NY FORSKNING - PubMed publikationer till disposition. Sök bland 24 miljoner forskarpublikationer. _____________________________________________________________

StigLind©Talsteg – Med verktygslådan i bagaget är det lättare att ta näste steg.

DE SEX TALSTEGEN:

STAMMA PÅ och ÖPPEN STAMNING E F T E R T E R A P I STAMMA BRA och STAMMA BÄTTRE, i vissa fall: TALA BRA och TALA BÄTTRE.

Ha en bra dag!

2017-05-16

Stig Lind, författare, stamningsskribent

© Stig Lind